Utdrag ur första kapitlet i min första självbiografi

"Redan från unga år visste jag att mitt öde var att bli något stort, rent av legendariskt. Mina skolår var en akademisk symfoni, en triumfresa av episka proportioner.
..
Mina arbetskamrater säger att de "aldrig träffat en sådan typ" som jag. Det värmer.
...
Med åren har jag lärt mig att hantera all den beundran som kommer min väg. Allt rinner av mig som vatten av en gås, annars skulle jag lätt bli högfärdig."


Haiku till Fidel

Fidel allas vän
Dina stordåd bakom dig
Snart möter dig Che

Flunsahelvetet

Nu vet jag att det gamla ordspråket stämmer:

Det är de mäktigaste furorna som faller tyngst.

Äntligen

Valleybranch har äntligen insett den enda eviga sanningen:

Livet är en obruten rad bittra besvikelser på väg mot döden (befriaren).

Grattis ponken, medelålders vid 23....

RSS 2.0